Advokater i Sverige

Att vara advokat i Sverige är inte det samma som att vara advokat i exempelvis USA eller England. I USA följs juristutbildningen ofta av ett prov som, om man lyckas, leder till att man får titeln advokat. I Sverige kan man först kalla sig advokat när man blivit upptagen i advokatsamfundet och då krävs att man avlagt en juristexamen och arbetat med praktisk kvalificerad juridisk verksamhet under minst 3 år. Sedan år 2000 har kraven för att bli medlem i advokatsamfundet ökat. Nu behöver en jurist gå ytterligare kurser och avlägga ett muntligt prov inför advokatsamfundets censorer för att kunna titulera sig advokat. Advokaters verksamhet styrs av lagar och regler. Ett antal grundläggande etiska regler finns samlade i advokatförbundets stadgar. En advokat som brister mot god advokatsed kan bli utesluten ur advokatsamfundet och förlorar då sin titel. Till följd av lagändringar under åren 1897, 1915 och 1920 har kvinnor samma rätt som män att uppträda som ombud i en rättegång.

Offentligt eller privat
I Sverige skiljer man mellan offentlig rätt och civilrättsliga ärenden. Det är inte alltid en tydlig gräns men den offentliga rätten brukar handla om regleringar i förhållande mellan kommun och stat och civilrätten handlar om konflikter mellan privatpersoner. I Sverige finns inget advokattvång. Det innebär att man som privatperson har rätt att uppträda inför domstol och företräda sig själv. När ärendet rör tvister där skattemedel används som betalning måste försvararen vara advokat.

Verksamhetsområden
Som advokat kan man vara verksam inom en rad områden som exempelvis brottmål, familjerätt eller försäkringsfrågor. Det är vanligt att man specialiserar sig inom ett särskilt område för att sedan arbeta på en advokatbyrå och bistå med den kompetensen. Idag finns gott om arbete för den som valt att bli advokat. Många arbetar därför långa arbetsveckor för att hinna med. Att det finns gott om arbete innebär också att kostnaden för att anlita en advokat är relativt hög.

Anlita en advokat
Det kan vara dyrt att anlita en advokat och det finns generellt inga fasta taxor att förhålla sig till. Det är därför viktigt att alltid vara öppen med sin ekonomiska situation om man ska anlita en advokat. Advokater har en rättslig skyldighet att avråda klienter från mål som kan bli kostsamma. Samma regler gäller inte för jurister eftersom titeln jurist inte är skyddad av lag. I Sverige kan man i vissa fall få rättshjälp. Detta innebär att staten går in och betalar en del av kostnaden för advokat. I sådana fall brukar man räkna med timpris på mellan 1500 kr och 5000 kr. På senare tid har det dykt upp tjänster på nätet, som den här, där man kan göra en förfrågan innan man bestämmer sig för att anlita advokaten. Väljer man att anlita ett juridiskt ombud istället för en advokat är timpriset ofta betydligt lägre. I vissa försäkringar finns rättskydd inlagt. Det innebär att försäkringsbolaget under vissa förutsättningar hjälper till att betala kostnader för juridisk hjälp. Advokaten är innan ärendet påbörjas skyldig att upplysa om hur chanserna för målet ser ut. Det kan kännas onödigt att betala stora summor pengar till något som från början var dömt att misslyckas. Det är inte alltid bästa vägen att anlita en advokat om man hamnat i tvist. Motparten kan uppleva att situationen förvärras och då kan det bli mer komplicerat än det var i utgångsläget.

No responses yet

Comments are closed at this time.